Fredrik Gertten är en av mina äldsta vänner. Bland annat läste vi i vår ungdom till journalister tillsammans. Idag driver han vad jag tror är Sveriges största företag i dokumentärfilmsbranschen, WG film. Och han gör många intressanta filmer. De kan handla om Zlatan, bron över Sundet, en argentinsk familj som drabbas av den argentinska ekonomins totala kollaps eller om… bananer.
Nja, egentligen inte bananer, utan om hur bananer odlas i allmänhet och mer i synnerhet hur det gigantiska företaget Dole (f d Standard Fruit Company)odlar sina bananer. Detta har retat upp Dole så till den milda grad att det stämt Fredrik och hans i sammanhanget mikroskopiska företag.
Jag blir alltid konfunderad över sådana där stämningar. Vad har det stora företaget att vinna? Ju förr det blir tyst om saken de inte vill tala om, desto bättre måste det väl vara? Att i det läget stämma, förefaller minst sagt kontraproduktivt. Det leder bara till att företaget får byta namn en gång till.
PS Rätt eller fel, det slår mig att Dole måste odla i enlighet med vad professorerna m fl på SLU tycker är rätt och riktigt i sin artikel på Brännpunkt 12 juli: det blir ju stora, mättande skördar (se inlägg från igår, 28 juli).